Det är lätt att tro att man, när man bedriver verksamhet i aktiebolagsform, inte har något ansvar för bolagets förpliktelser. Så är dock inte fallet, och nedan beskrivs två typer av personligt betalningsansvar som kan uppstå. Vi börjar med personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen för att sedan beröra personligt betalningsansvar enligt skattebetalningslagen.
Företrädaransvar enligt aktiebolagslagen (ABL)
Huvudregeln för aktiebolag är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Bolaget svarar alltså för sina egna skulder, och aktieägarna har inget personligt ansvar.
Det finns undantag då aktieägarna trots allt kan bli personligt betalningsansvariga. Ett sådant tillfälle är vid likvidationsskyldighet pga. kapitalbrist. När det egna kapitalet i bolaget (tillgångar minus skulder) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet inträder en aktivitetsplikt för bolagets företrädare. När de har skäl att anta att kritisk kapitalbrist råder måste de nämligen upprätta en kontrollbalansräkning. Om denna visar att kritisk kapitalbrist råder måste man kalla till en första kontrollstämma.
Inom åtta månader från den första kontrollstämman ska sedan styrelsen kalla till en andra kontrollstämma på vilken antingen en ny kontrollbalansräkning visar ett återställt kapital eller beslut om bolagets likvidation tas.
Om styrelsen underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning eller underlåtit att kalla till en första kontrollstämma svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.
Personligt betalningsansvar uppkommer också om styrelsen efter åtta månader – trots fortsatt likvidationsplikt – fortsätter att driva bolaget.
Ansvaret omfattar alla förpliktelser som uppkommer efter det att ett personligt betalningsansvar inträtt. Ansvaret aktualiseras oftast först efter en konkurs men kan också komma i fråga under ett bolags levnad.
Personligt betalningsansvar enligt skattebetalningslagen (SBL)
Det kanske vanligaste personliga ansvaret för ett bolags företrädare uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att ett personligt ansvar ska uppkomma krävs då att företrädarna förfarit grovt oaktsamt eller uppsåtligt. I verkligheten tolkas dessa kriterier väldigt hårt av både Skatteverket och våra domstolar, och ansvaret enligt SBL kan närmast liknas vid ett strikt ansvar.
Som uppsåt räknas till exempel att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men valde att inte betala. Företrädarna har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om man fortsatt verksamheten trots att man insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Företrädarna undgår dock risken för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.
Återvinning i konkurs
Syftet med konkurs är att en gäldenär på obestånd inte ska kunna gynna en viss borgenär framför de övriga genom att använda sina sista tillgångar till att betala just denne borgenärs fordran.
Om detta ändå har skett en tid innan konkursförfarandet inletts kan en sådan betalning krävas tillbaka av konkursboet genom talan om återvinning.
En betalning av en skuld kan återvinnas om den skett senare än tre månader före fristdagen och avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. För närstående gäller två år. Med fristdagen avses den dag då konkursansökan inkom till tingsrätten.
Förmånsrättsordning vid en bolagskonkurs
När någon går i konkurs sker detta vanligtvis för att det inte finns pengar nog att betala alla skulder. Det är därför viktigt att veta i vilken ordning de olika fordringar som borgenärer har på konkursgäldenären ska betalas av de medel som finns kvar i konkursboet.
I allmänhet betalas fordringar i följande ordning:
- Massafordran
En fordran som uppstått efter att gäldenären gått i konkurs, och alltså gäller mot själva konkursboet. Eftersom ett konkursbo ofta måste drivas vidare under en period kan boet ingå nya avtal och ta på sig nya förpliktelser. Dessa fordringar gäller framför nästan alla fordringar som gäller mot själva gäldenären.
- Fordringar med särskild förmånsrätt
En förmånsrätt som är förknippad med specifik egendom, framförallt lös egendom som innehas med panträtt eller fast egendom som är intecknad. Den som har särskild förmånsrätt har rätt att få ersättning direkt från försäljningen av den egendom som är förknippad med förmånsrätten.
- Fordringar med allmän förmånsrätt
En prioriterad fordran som inte är förknippad med någon särskild egendom, till exempel en borgenärs kostnader för själva försättandet i konkurs.
- Oprioriterade fordringar
En fordran som inte omfattas av någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt. Om det vid en konkurs finns några pengar kvar i konkursboet – efter att fordringsägare med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt – så får de oprioriterade fordringsägarna dela på vad som eventuellt finns kvar.
Notera dock att det inom varje förmånsrättstyp finns inbördes prioriteringsregler samt att det finns undantag även från ovanstående turordning. Om du har funderingar kring hur ditt bolags eventuella fordringar står sig om era samarbetspartners försätts i konkurs är du välkommen att kontakta oss på Ludvig & Co.
Vid obestånd får du alltid ett bättre utgångsläge ju tidigare du tar kontakt med någon av våra jurister. Vi går igenom ditt bolags situation och ger råd för hur du bäst går vidare. Kontakta våra jurister
