Om ditt företag hamnar i obestånd

Just nu är många företag pressade ekonomiskt och tyvärr kommer många – trots regeringens olika stödpaket – att hamna på obestånd. I det följande kan du läsa om olika situationer som kan uppstå och vilka konsekvenser dessa får bland annat för dig som företagare.

Konkurs

Vad innebär en konkurs och hur går det till?

En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs. Den som har skulder kallas gäldenär, den som inte fått betalt kallas för borgenär.

Ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten som därefter fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare. Om bolaget självt lämnar in en ansökan om konkurs brukar beslutet meddelas väldigt snabbt, ofta samma dag. Konkursen innebär att bolaget förlorarar rådigheten över sina tillgångar, istället tar konkursförvaltaren över.

Vilka blir konsekvenserna av en konkurs?

För dig som ägare till ett aktiebolag?

Som utgångspunkt är din ekonomi skild från aktiebolagets. Har du gått i borgen för företagets lån eller lånat in pengar till företaget kan du däremot drabbas. Även aktiekapitalet kan vara förlorat. I vissa fall kan du bli personligt betalningsansvarig, se nedan.

För aktiebolaget?

När konkursen avslutas upphör företaget att existera. Däremot kan verksamheten överleva genom att någon köper ut den från konkursboet.

För en enskild firma?

Till skillnad från ett aktiebolag kan ägaren till en enskild firma krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. De skulder som uppkommit i verksamheten har du som person således kvar även efter konkursen.

För din personal?

Om företaget inte har möjlighet att betala personalens löner finns den statliga lönegarantin som täcker upp deras löner under en tid.

För dina borgenärer (fordringsägare)?

Om ditt företag inte har tillräckligt med tillgångar för att täcka skulderna kommer borgenärerna själva få stå för förlusten, men den ska stå i proportion till deras fordran. Hur den här fördelningen ser ut hanteras av konkursförvaltaren som även beaktar eventuell förmånsrätt för fordringarna (se mer nedan).

Kan jag välja vem som ska få betalt när jag inte har möjlighet att betala alla skulder?

Det kan vara frestande att prioritera vissa borgenärer som man har byggt upp en relation med och som man vet kommer drabbas hårt om mitt bolag skulle gå i konkurs. Det kan få konsekvenser att göra det. Ett sådant förfarande kan vara brottsligt. En konkursförvaltare kan också besluta om att en borgenär som fått betalt ska betala tillbaka pengar till bolaget om borgenären har blivit prioriterad på ett otillbörligt sätt (återvinning, mer om det nedan). Det kan också leda till att du som styrelseledamot personligen blir skyldig att betala tillbaka pengarna till konkursboet.

Finns det alternativ till konkurs?

Underhandsackord

Ackord innebär normalt att borgenärerna sätter ner sina fordringar till en lägre andel av det ursprungliga fordrings­beloppet. Underhandsackord är den vanligast formen och innebär en frivillig uppgörelse mellan borgenären och dennes fordringsägare.

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion är ett annat alternativ till konkurs för de företag som har ekonomiska problem, men som på sikt har en möjlighet att överleva. Ansökan görs hos domstol. Om ansökan beviljas utses en företagsrekonstruktör. I en företagsrekonstruktion kan det ingå ett offentligt ackord. Det innebär att fordringsägarna får avstå från en del av sina fordringar. Företagsrekonstruktion är ett kostsamt förfarande och en tumregel är att det inte är ett alternativ för företag med färre än 10 anställda och mindre än 10 miljoner i årlig omsättning.

Personligt betalningsansvar

Det är lätt att tro att man, när man bedriver verksamhet i aktiebolagsform, inte har något ansvar för bolagets förpliktelser. Så är dock inte fallet, och nedan beskrivs två typer av personligt betalningsansvar som kan uppstå. Vi börjar med personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen för att sedan beröra personligt betalningsansvar enligt skattebetalningslagen.

Företrädaransvar enligt aktiebolagslagen (ABL)

Huvudregeln för aktiebolag är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Bolaget svarar alltså för sina egna skulder, och aktieägarna har inget personligt ansvar.

Det finns undantag då aktieägarna trots allt kan bli personligt betalningsansvariga. Ett sådant tillfälle är vid likvidationsskyldighet pga. kapitalbrist. När det egna kapitalet i bolaget (tillgångar minus skulder) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet inträder en aktivitetsplikt för bolagets företrädare. När de har skäl att anta att kritisk kapitalbrist råder måste de nämligen upprätta en kontrollbalansräkning. Om denna visar att kritisk kapitalbrist råder måste man kalla till en första kontrollstämma.

Inom åtta månader från den första kontrollstämman ska sedan styrelsen kalla till en andra kontrollstämma på vilken antingen en ny kontrollbalansräkning visar ett återställt kapital eller beslut om bolagets likvidation tas.

Om styrelsen underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning eller underlåtit att kalla till en första kontrollstämma svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.

Personligt betalningsansvar uppkommer också om styrelsen efter åtta månader – trots fortsatt likvidationsplikt – fortsätter att driva bolaget.

Ansvaret omfattar alla förpliktelser som uppkommer efter det att ett personligt betalningsansvar inträtt. Ansvaret aktualiseras oftast först efter en konkurs men kan också komma i fråga under ett bolags levnad.

Personligt betalningsansvar enligt skattebetalningslagen (SBL)

Det kanske vanligaste personliga ansvaret för ett bolags företrädare uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att ett personligt ansvar ska uppkomma krävs då att företrädarna förfarit grovt oaktsamt eller uppsåtligt. I verkligheten tolkas dessa kriterier väldigt hårt av både Skatteverket och våra domstolar, och ansvaret enligt SBL kan närmast liknas vid ett strikt ansvar.

Som uppsåt räknas till exempel att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men valde att inte betala. Företrädarna har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om man fortsatt verksamheten trots att man insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Företrädarna undgår dock risken för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.

Särskilt vad avser anstånd meddelade med anledning av Corona

Skatteverket har meddelat att man som regel inte kommer att driva frågor om företrädaransvar på belopp som omfattas av corona-anstånd, även om anståndet i slutändan inte kan betalas tillbaka.

 

Återvinning i konkurs

Syftet med konkurs är att en gäldenär på obestånd inte ska kunna gynna en viss borgenär framför de övriga genom att använda sina sista tillgångar till att betala just denne borgenärs fordran.

Om detta ändå har skett en tid innan konkursförfarandet inletts kan en sådan betalning krävas tillbaka av konkursboet genom talan om återvinning.

En betalning av en skuld kan återvinnas om den skett senare än tre månader före fristdagen och avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. För närstående gäller två år. Med fristdagen avses den dag då konkursansökan inkom till tingsrätten.

Förmånsrättsordning vid en bolagskonkurs

När någon går i konkurs sker detta vanligtvis för att det inte finns pengar nog att betala alla skulder. Det är därför viktigt att veta i vilken ordning de olika fordringar som borgenärer har på konkursgäldenären ska betalas av de medel som finns kvar i konkursboet.

I allmänhet betalas fordringar i följande ordning:

  1. Massafordran
    En fordran som uppstått efter att gäldenären gått i konkurs, och alltså gäller mot själva konkursboet. Eftersom ett konkursbo ofta måste drivas vidare under en period kan boet ingå nya avtal och ta på sig nya förpliktelser. Dessa fordringar gäller framför nästan alla fordringar som gäller mot själva gäldenären.
  2. Fordringar med särskild förmånsrätt
    En förmånsrätt som är förknippad med specifik egendom, framförallt lös egendom som innehas med panträtt eller fast egendom som är intecknad. Den som har särskild förmånsrätt har rätt att få ersättning direkt från försäljningen av den egendom som är förknippad med förmånsrätten.
  3. Fordringar med allmän förmånsrätt
    En prioriterad fordran som inte är förknippad med någon särskild egendom, till exempel en borgenärs kostnader för själva försättandet i konkurs.
  4. Oprioriterade fordringar
    En fordran som inte omfattas av någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt. Om det vid en konkurs finns några pengar kvar i konkursboet – efter att fordringsägare med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt – så får de oprioriterade fordringsägarna dela på vad som eventuellt finns kvar.

Notera dock att det inom varje förmånsrättstyp finns inbördes prioriteringsregler samt att det finns undantag även från ovanstående turordning. Om du har funderingar kring hur ditt bolags eventuella fordringar står sig om era samarbetspartners försätts i konkurs är du välkommen att kontakta oss på Ludvig & Co.

För oss på Ludvig & Co är det viktigt att du som kund ringer i tid. Vid obestånd får du alltid ett bättre utgångsläge ju tidigare du tar kontakt med någon av våra jurister. Vi går igenom ditt bolags situation och ger råd för hur du bäst går vidare. Kontakta våra jurister

Kontakta oss!

Kontakta oss!