När känslig information behöver skyddas är ett tydligt sekretessavtal, eller NDA (Non Disclosure Agreement), ett viktigt verktyg. Ludvig & Co har lång erfarenhet av att upprätta, tolka och förhandla sekretessavtal för företag inom olika branscher. Våra jurister hjälper dig att säkra affärskritisk information och ser till att avtalen är juridiskt hållbara, tydligt formulerade och anpassade efter din verksamhet. Med korrekt utformade avtal kan du dela information med rätt parter utan att riskera att den sprids vidare.
Vad är ett sekretessavtal (NDA)?
Ett sekretessavtal, även kallat NDA (Non Disclosure Agreement), är ett juridiskt avtal som reglerar hur viss information får hanteras och spridas. Genom avtalet förbinder sig en eller flera parter att inte föra vidare känslig information som rör exempelvis affärsstrategier, kunduppgifter, tekniska lösningar eller pågående förhandlingar.
Sekretessavtal kan upprättas som fristående dokument eller utgöra en del av ett större avtal. Syftet är att skydda information som inte får komma ut, och därmed minska risken för ekonomisk skada, förlorade affärsmöjligheter eller brutna relationer.
Då ska du upprätta ett sekretessavtal
När känslig information delas är det viktigt att tydligt reglera hur den får hanteras. Ett sekretessavtal, eller NDA, skyddar affärsinformation från att spridas vidare och minskar risken för läckor, missförstånd eller otillåten användning. Avtalet bör upprättas i samband med affärsdialoger, förhandlingar, utvecklingsprojekt eller andra situationer där du behöver dela information med externa parter. Med ett sekretessavtal skapas tydliga ramar för vilken information som får delas, hur den får användas och vad som ska hållas konfidentiellt. Det ger båda parter trygghet och skapar förutsättningar för ett öppet men kontrollerat informationsutbyte.
Så hjälper vi dig med sekretessavtal
Upprätta sekretessavtal
Vi formulerar avtal som är anpassade efter din verksamhet, dina behov och den aktuella situationen.
Granska och tolka sekretessavtal
Vi ser över dina sekretessavtal och säkerställer att innehållet är tydligt formulerat, korrekt anpassat och håller juridiskt.
Rådgivning vid bruten sekretess
Om sekretessavtalet bryts hjälper vi dig att utreda situationen, vidta rättsliga åtgärder och driva krav på skadestånd om det behövs.
Ensidigt eller ömsesidigt NDA, vilket passar ditt behov?
Ett sekretessavtal kan vara antingen ensidigt eller ömsesidigt, beroende på om det är en eller båda parter som delar känslig information.
I ett ensidigt NDA är det bara en part som lämnar ut information, medan den andra parten förbinder sig att inte föra den vidare. Det kan till exempel gälla vid en företagsförsäljning där en köpare får insyn i säljarens verksamhet.
Ett ömsesidigt NDA innebär att båda parter delar konfidentiell information och åtar sig att skydda varandras uppgifter. Det är vanligt vid samarbeten, utvecklingsprojekt eller gemensamma affärsplaner.
Oavsett form är det viktigt att avtalet är tydligt med vad som omfattas av sekretessen och vad som förväntas av respektive part. Våra jurister hjälper dig att avgöra vilket alternativ som passar bäst i din situation.
Sekretessavtal (NDA) mellan olika parter och situationer
Sekretessavtal är aktuellt i relationer där känslig information behöver delas utan att den spridas vidare. Beroende på om det gäller en anställd, extern konsult, samarbetspartner eller investerare, bör innehållet i avtalet anpassas. Här är några vanliga situationer där ett NDA bör finnas på plats:
Sekretessavtal för personal
Anställda kommer ofta i kontakt med känslig information, såsom kunduppgifter, interna strategier eller affärssystem. Ett sekretessavtal tydliggör vad som omfattas av tystnadsplikt under och efter anställningen. Det stärker arbetsgivarens skydd och ger den anställde en klar bild av vad som gäller.
Sekretessavtal för konsulter
Konsulter anlitas ofta för specifika projekt där de får insyn i interna processer eller information som är avgörande för verksamheten. Ett NDA säkerställer att information som delas under uppdraget inte sprids eller används på ett otillåtet sätt.
Sekretessavtal för styrelsemedlemmar
Styrelseledamöter får löpande tillgång till affärsplaner, strategier och annan företagsintern information. Ett sekretessavtal kompletterar det ansvar de redan har enligt aktiebolagslagen, och stärker skyddet för uppgifter som kan påverka företagets konkurrenskraft och framtida affärsbeslut.
Sekretessavtal för leverantörer
Vid inköp eller outsourcing av tjänster kan leverantörer få tillgång till affärsinformation, kunddata eller tekniska lösningar. Ett NDA reglerar hur informationen får användas, hur den ska skyddas och vad som gäller efter att uppdraget avslutats.
Sekretessavtal för patent och uppfinningar
Vid utveckling av nya tekniska lösningar är det avgörande att skydda idéer och prototyper, särskilt innan en eventuell patentansökan är inlämnad. Ett NDA säkerställer att innovationen inte röjs för tidigt och att dina rättigheter står sig juridiskt.
Sekretessavtal för affärsidéer
När du diskuterar nya affärsidéer med potentiella investerare, samarbetspartners eller rådgivare är det viktigt att informationen inte sprids vidare. Ett NDA gör det möjligt att dela idéer och koncept, utan att riskera att någon annan agerar på dem.
Sekretessavtal enligt GDPR
Om du lämnar ut personuppgifter till en extern part, exempelvis en leverantör eller samarbetspartner, kan ett sekretessavtal vara ett komplement till personuppgiftsbiträdesavtalet. Det stärker skyddet för både individens integritet och ditt företags ansvar enligt GDPR.
All affärsjuridik du behöver till en fast månadskostnad
Vi vet att mycket av att driva företag landar i juridik. Avtal ska skrivas, regler tolkas, beslut fattas och ibland dyker det upp situationer där det känns extra viktigt att göra rätt från början.
Med abonnemangstjänsten Din Ludvigjurist får du en egen jurist som hjälper dig med alla affärsjuridiska utmaningar som ditt företag kan behöva hjälp med. Till en fast månadskostnad – tryggt och tillgängligt när du behöver det.
En beskrivning av vilken information som omfattas, till exempel affärsstrategier, kunduppgifter, tekniska lösningar eller interna processer.
Hur utomstående hanteras
Krav på hur information får delas med medarbetare, rådgivare eller andra externa parter som behöver tillgång, och att även de omfattas av sekretessen.
Undantag från sekretessplikt
Vilken information som inte omfattas, till exempel sådant som redan är offentligt eller känt för mottagaren sedan tidigare.
Åtgärder vid sekretessbrott
Vad som gäller om någon bryter mot avtalet, till exempel möjligheten att kräva skadestånd eller vidta rättsliga åtgärder.
Vitesklasul
En vitesklausul kan ingå i avtalet för att fastställa ett förutbestämt skadeståndsbelopp vid avtalsbrott.
Vid avslutat samarbete
Hur informationen ska hanteras när samarbetet avslutas, till exempel genom att material återlämnas eller raderas.
Lagen om företagshemligheter
Lagen om företagshemligheter skyddar information som har ett affärsvärde, inte är allmänt känd och som företaget har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla hemlig. Det kan till exempel handla om strategier, kalkyler, kundregister eller tekniska lösningar. Skyddet gäller oavsett om ett sekretessavtal finns eller inte, men för att lagen ska vara tillämplig krävs att informationen hanteras med tydlig sekretess och inte är fritt tillgänglig.
Lagen ger företag möjlighet att agera juridiskt mot den som olovligen utnyttjar eller sprider en företagshemlighet. Däremot täcker lagen inte all typ av intern information, och det kan vara svårt att bevisa vad som är skyddat. Ett sekretessavtal är därför ett viktigt komplement som tydliggör vad som omfattas och stärker företagets rättsliga position.
Vad räknas som företagshemligheter?
Företagshemligheter är information som har ett affärsvärde och som inte är allmänt känd. Det kan handla om kundlistor, affärsstrategier, prisberäkningar, interna processer eller tekniska lösningar. För att räknas som en företagshemlighet krävs att företaget har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig. Det räcker alltså inte att informationen är värdefull, den måste också behandlas som konfidentiell inom organisationen, till exempel genom sekretessavtal eller interna säkerhetsrutiner.
Då kan du bryta mot sekretessen
Det finns vissa undantag där sekretess kan brytas utan rättsliga konsekvenser. Det gäller till exempel om informationen redan är offentlig, om en myndighet kräver att den lämnas ut enligt lag, eller om avslöjandet sker för att anmäla brott eller allvarliga missförhållanden, så kallad whistleblowing.
I vissa fall kan ett sekretessavtal också innehålla klausuler som tillåter delning av information under särskilda omständigheter – till exempel med juridiska rådgivare eller andra parter, förutsatt att det sker med godkännande.
Eftersom konsekvenserna av att bryta sekretessen kan vara stora bör du alltid rådgöra med en jurist innan någon information lämnas ut.
Tystnadsplikt är en form av sekretessavtal
Tystnadsplikt och sekretessavtal har samma grundläggande syfte att skydda känslig information från att spridas till obehöriga. Tystnadsplikt kan vara lagstadgad, vilket innebär att den gäller inom specifika yrken som sjukvård, juridik och offentlig sektor, där brott mot tystnadsplikten kan leda till straff.
Sekretessavtal, eller NDA, är en avtalslösning som används för att skydda företagshemligheter och affärsinformation inom näringslivet. Medan tystnadsplikt ofta är direkt reglerad genom lag, är ett sekretessavtal en överenskommelse mellan parterna. Båda skapar juridiska skyldigheter, men ett NDA ger företag möjlighet att specifikt reglera vad som ska hållas hemligt och under vilka omständigheter information kan delas, vilket inte alltid täcks av tystnadsplikt.
Kontakta oss för hjälp med sekretessavtal
Med våra drygt 100 kontor över hela Sverige så är våra jurister nära dig oavsett om du vill träffas fysiskt eller få hjälp på distans. Vid ett första möte tar vi tillsammans reda på vad ditt behov är. Sedan tar vi fram en plan för hur vi ska åstadkomma så du får den hjälp du behöver.
Sekretess innebär att viss information inte får delas med obehöriga. Det kan röra sig om affärsstrategier, kunduppgifter eller andra känsliga uppgifter som ett företag vill skydda. Genom sekretessavtal eller tystnadsplikt regleras hur och till vem information får spridas.
Vad är NDA?
NDA står för Non-Disclosure Agreement, eller sekretessavtal. Det är ett juridiskt avtal mellan två eller flera parter som reglerar vad som får delas och under vilka omständigheter information kan spridas. Syftet är att skydda känslig information från att blir offentligt känd.
Vad betyder förkortningen NDA?
En NDA kan skrivas på av alla som deltar i ett samarbete där känslig information delas. Det kan vara anställda, externa konsulter, affärspartner, investerare eller andra som får tillgång till konfidentiell information.
Är NDA och sekretessavtal samma sak?
Ja, ett NDA och ett sekretessavtal är samma sak. NDA är den engelska förkortningen för Non-Disclosure Agreement, och används ofta för att referera till avtal som syftar till att skydda konfidentiell information från att spridas.
Vad är skillnaden mellan sekretess och tystnadsplikt?
Tystnadsplikt och sekretess har samma syfte, att skydda information från att spridas. Tystnadsplikt är oftast lagstadgad och gäller för vissa yrken som läkare eller advokater. Sekretessavtal, å andra sidan, är avtalsrättsliga lösningar som används inom näringslivet för att skydda affärsinformation.
Vem får skriva på ett NDA?
En NDA kan skrivas på av alla som deltar i ett samarbete där känslig information delas. Det kan vara anställda, externa konsulter, affärspartner, investerare eller andra som får tillgång till konfidentiell information.
Hur länge gäller ett sekretessavtal?
Längden på ett sekretessavtal kan variera, men det gäller ofta så länge informationen förblir konfidentiell. Vissa avtal kan specificera en tidsperiod, medan andra gäller tills informationen blir offentlig eller förlorar sitt affärsvärde.
Är det olagligt att bryta mot tystnadsplikt?
Ja, det kan leda till både skadestånd och straffrättsliga konsekvenser.
