Definition:
Förbrukningsinventarier är tillgångar som har kort ekonomisk livslängd eller lågt värde och därför inte bokförs som anläggningstillgångar. Istället kostnadsförs de direkt vid inköp och redovisas som driftkostnader.
Regler för att klassificera förbrukningsinventarier
Två huvudkriterier avgör om en tillgång får behandlas som förbrukningsinventarie:
- Kort livslängd: Tillgången har en ekonomisk livslängd på högst tre år.
- Lågt värde: Tillgången har ett anskaffningsvärde under ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, vilket motsvarar 29 400 kronor år 2025.
Det räcker att ett av kriterierna uppfylls för att tillgången ska kunna redovisas som förbrukningsinventarie. Dessa regler är frivilliga – det är alltså tillåtet att istället hantera tillgången som en inventarie och skriva av den över tid.
Så bokförs förbrukningsinventarier
Förbrukningsinventarier bokförs som kostnad direkt vid inköp, vanligtvis på konto 5410 – Förbrukningsinventarier. Ingen avskrivningsplan krävs.
Exempel:
Ett företag köper en skrivare för 22 000 kr exkl. moms. Eftersom värdet understiger beloppsgränsen redovisas hela utgiften direkt:
- Kredit 2440 – Leverantörsskulder: 27 500 kr
- Debet 2641 – Debiterad ingående moms: 5 500 kr
- Debet 5410 – Förbrukningsinventarier: 22 000 kr
Det är viktigt att spara underlag och motivering till klassificeringen, särskilt vid gränsfall.
Notera att förbrukningsinventarier ska inte förväxlas med förbrukningsmaterial, som istället ska bokföras under konto 5460 – Förbrukningsmaterial.
Samlade inköp och funktionella enheter
Om flera tillgångar köps in samtidigt och har ett naturligt samband (t.ex. ett konferensbord med tillhörande stolar) ska det totala värdet bedömas mot gränsen på 29 400 kr. Endast om det sammanlagda beloppet understiger gränsen får inköpet behandlas som förbrukningsinventarier.
Separata föremål utan funktionellt samband, även om de köps samtidigt, får däremot bedömas var för sig.